Syrien nästa?

DN skrev i sin ledare från den 13 juli att det tidigare rådde en ”kall fred” men att det nu slagit över i krig. Frågan är ifall inte krig är normaltillståndet i mellanöstern? Israeliska UD påstår att det finns planer på att överföra de av Hizbollah kidnappade soldaterna till Iran där de skulle vara oåtkomliga för israeliska marktrupper. Hizbollah finns som organisation även där.

Vore det så skulle Irans ytterst prekära läge i samband med den omtvistade urananrikningen bli än värre. Dock sitter Irans styre säkert. USA har inte den politiska möjligheten att kasta sig in i ännu ett krig, särskilt inte en som är mycket bättre rustad än vad Saddam Hussein var. Att någon annan i kvartetten har något vapenskrammel att komma med är uteslutet.

Krig med Iran är uteslutet i detta läge och Israel attackerar inte ensamt den stora persiska giganten i öster. Däremot är Syrien en lämplig måltavla och en inte omöjlig uppgift. Även Syrien stöttar Hizbollah, inte endast för att försvaga Israel utan för att destabilisera Libanon. Även om Syrien är en hyfsat stark militärdiktatur i Mellanöstern går den inte att jämföra med Israels. Dessutom vore nog inte USA helt oäven inför att ge Israel stöd för en offensiv mot Syrien. Anledningen till att de inte välkomnade attacken mot Hizbollah är just för att ett försvagat Libanon direkt medför ett stärkt Syrien och det är det sista man vill ha. Nu är Libanon försvagat och därmed blir en försvagning av Syrien inte ovälkommet. Den som skulle kunna lägga ett hinder i den vägen är Putin och Ryssland. Gamla Sovjetunionen hade nära band till Syrien och stödde dem både finansiellt och materiellt. Frågan är ifall de fortfarande kan hålla Syrien om ryggen? Troligtvis inte. Kanske frågan kan dyka upp på G8-mötet i St Petersburg i helgen? Det är inte orimligt att Bush kommer kräva att Putin tydligt positionerar sig i konflikten.

Sålunda kan den kris vi ser framför oss upptrappas till att involvera Syrien. Därmed blir konflikten en fortsättning på den vi såg under åttiotalet och Libanons inbördeskrig. Samma ledare i DN avslutas med att en sådan utveckling skulle få konsekvenser som inte kan ana. Behöver det bli så? Vi kan vara säker på att inga andra av de närmaste arabstaterna skulle engagera sig. Varken Jordanien, Irak eller Egypten skulle lyfta ett finger i konflikten. Det enda frågetecknet är Ahmadinedjad i Iran. Är han galen nog att avfyra missiler mot Israel? Den frågan går svårligen att besvara. Förhoppningsvis har han förstånd att inse att det skulle innebära hans egen undergång.