Dimona del II

USA antog att även om Egypten inte skulle lyckas i att rekvirera den stora bomen så skulle landet starta en militär upprustning och på det viset öka antalet vapen i regionen. Sådana förändringar ändrar maktbalansen och därmed stabiliteten i regionen. Den makt som vann på detta var Sovjetunionen som till fullo utnyttjade den arabiska oenigheten för att skapa bundsförvanter gentemot väst.

Något verklig fara för krig förelåg dock inte för tillfället vid Dimonakrisen eftersom det då pågående inbördeskriget i Jemen uppehöll Nasser och lamslog hans militära förmåga. Kennedy som då var president i USA hade lovat att sälja Hawk-missiler i utbyte mot att Israel lade ner sitt kärnvapenprogram men även återtog 100.000 palestinska flyktingar som israeliska medborgare. Kennedys misstag var att dessa tre ärenden (flyktingarna, missilförsäljningen och kärnvapenprogrammet) inte länkades samman till en enhet som Israel kunde säga ja eller nej till. Därför tackade Israel ja till missilerna men struntade i det andra. Kennedy blev i detta sammanhang lurad av israelerna som enkelt plockade russinen ur kakan.

När FN-observatörerna kom till platsen för inspektioner trilskades israelerna genom att den ena dagen inte ge tillstånd till vissa områden och andra dagar inte till andra och därmed övertyga observatörerna om det inte var vapen som var målet med anläggningen. Liknelsen med hur både Iran och Irak har behandlat FNs utsända är skrämmande uppenbar. Därmed tystnade affären som ett internationellt ärende utan fortgick i tystnad och idag är det mer eller mindre klarlagt att Israel är en kärnvapenmakt, den enda kärnvapenmakten i Mellanöstern. FN duperades av israelerna och fortskrev alltså sitt program.

Har kärnvapnen någon effekt på israels motståndare? Idag, troligtvis inte. USA backar upp Israel så pass mycket att en attack mot Israel indirekt betyder krig mot kärnvapenmakt. Däremot torde det vara självklart att det har haft betydelse i tidigare skeenden. I kontrasten mellan arabismen och islamismen har Israel idag inte någon aktiv arabistisk fiende. Någon form av fred är sluten med alla dessa parter, frågan är om detta hade skett utan Israels pondus som kärnvapen skänker. Islamister ser jag som alltför vansinniga för att inte kunna förstå kärnvapnens makt. ”Allah Akbar” och så fingret på avtryckaren.